Kort om cannabis
Cannabis sativa, som är växtens latinska namn, är en ettårig ört som växer vilt i nästan hela världen utom i arktiska områden. Växten innehåller bl.a. den rusgivande substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). Torkade blommor/växtdelar kallas marijuana ("maja", "weed", "pot" etc.) och innehåller ca 1 - 20 procent THC. Kådan (resinet) kan också utvinnas ur växten och kallas då haschisch. Hasch innehåller normalt ca 5 - 25 procent THC, men pga dess illegala status kan också "hasch" med mycket dålig kvalité säljas innehållandes mindre än 1% THC. Ur växten kan man också framställa ett extrakt ("hascholja"), en trögflytande vätska som kan innehålla upp till 70 procent THC.
Cannabis svenska namn är hampa, och arten inkluderar över 10 underarter varav sativa, indica och ruderalis är de mest kända. Flera tusen varianter och sorter finns då hampan är mycket genetiskt heterogen och anpassar sig snabbt till olika förhållanden. Sorter med mycket låga halter THC (under 0.2%) men höga halter CBD klassas som industrihampa, och dessa är vanligtvis även anpassade att växa på ett för fiberbruk fördelaktigt sätt.
Det vanligaste sättet att bruka cannabis är att röka det, i en cigarett (joint), pipa, vattenpipa eller annat rökverktyg. Mellan 0.1 och 1 gram röks vanligtvis åt gången beroende på hur potent marijuanan eller haschet är. Ruset kommer snabbt vid rökning, de första effekterna kan ofta märkas inom en minut och sitter sedan i runt 2-4 timmar. Man kan också äta eller dricka cannabis - muffins med marijuana eller lite hascholja i kaffet till exempel. Detta ger ett mycket längre och ibland intensivare rus än rökning, men samtidigt subtilare. Det tar längre tid innan det verkar, ibland upp till två timmar och kräver lite större mängder, ca 0.5 - 1.5 gram.
Vem använder cannabis och varför?
Vilka är konsekvenserna av ett bruk eller missbruk? Vad kan det leda till? Givetvis är det mycket svårt att ge svar på dessa frågor, och det står klart att det finns skillnader mellan länder och kulturer, men vad vet vi då?
- De flesta som experimenterar med cannabis slutar efter en kort tid
- Cannabis leder inte till tyngre droger
- Cannabis orsakar inte heller brott, kriminalitet eller våld
De flesta som använder cannabis är inte i riskzonen då deras bruk är kontrollerat, oregelbundet och tillfälligt. Användning av cannabis innan 16 års ålder bör däremot anses vara i riskzonen då det kan ha effekter på det endogena cannabinoidsystemet, kognitiva och psykosociala funktioner.
Akuta effekter (effekter under ruset)
- Mild eufori, avslappning och ökad sällskaplighet.
- Förstärkta, och vid högre doser förändrade, känslor och sinnesintryck.
- Ökad aptit och muntorrhet.
- Vidgade blodkärl och något sänkt blodtryck, leder ibland till röda ögon.
- Nedsatt närminne, inlärnings- och koncentrationsförmåga samt viss påverkan på motoriken.
- Vid mycket höga doser kan hallucinationer förekomma liksom paranoia som kan leda till panik och/eller förvirring om man är ovan eller inte tänker på "set and setting".
Långvariga och kroniska effekter
- Tungt bruk kan innebära skador på hals och lungor om drogen röks liksom psykologiska och sociala besvär för brukaren. Skadorna som orsakas av rökningen kan dock undvikas genom att äta cannabis istället för att röka.
- Tungt bruk kan också orsaka problem med koncentrationen och inlärningsförmågan. Nedsättningen är övergående och försvinner om bruket trappas ned eller avbryts. I sällsynta fall samt vid anlag för psykisk sjukdom har kortvariga psykoser och schizofreni observerats.
- Inga långvariga effekter på de kognitiva funktionerna och inga kroniska effekter över huvud taget har bevisats i forskning.
Beroende
Cannabis är inte beroendeframkallande i den meningen att man får kraftig abstinens när intaget av drogen slutar. I 1993, hos Amerikaner över 12 år, hade ungefär 34% använt marijuana någon gång under deras livstid men endast 9% hade använt det senaste året, 4.3% den senaste månaden och 2.8% den senaste veckan (1). Undersökningar i Kanada har kommit fram till ännu lägre siffror (3).
Otaliga djurexperiment har visat att cannabis inte är beroendeframkallande. Emellertid så finns det _en_ rapport där råttor beskrivs få abstinens (2a). I detta försök gavs råttorna stora doser THC varefter dom gavs en cannabioid receptor-blockerare som medför att ruset tar slut mycket abrupt. Detta har inget med vanliga cannabisbrukares vanor att göra och är därför inte intressant.
Människor med "missbrukarpersonlighet" kan bli cannabismissbrukare och dessa utgör ca: 5% av dom som regelbundet använder cannabis, dvs dom som röker upp till 28g hasch/vecka. Dessa är psykiskt beroende (2b).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Cannabis är betydligt mindre beroendeframkallande än såväl alkohol som tobak och risken att fastna i ett missbruk är mycket liten (2c, 3).
Källor:
(1) Lynn Zimmer & John P. Morgan - "Exposing Marijuana Myths: A Review of the Scientific Evidence" Claim No. 9
(2) "UK House of Lords Report on Cannabis" a) kapitel 4.23 b) kapitel 4.28 c) kapitel 4.24
(3) "Cannabis: Our Position for a Canadian Public Policy" -Report of the Senate Special Committee on Illegal Drugs -Kapitel 7
| |
 |
Innehåll
|  |
| |
- Kort om cannabis
- Vanliga frågor
- Historia
- Varför ändra lagen?
- Ansvarsfullt bruk
- Forskningsrapporter
| |
|
 |
|
 |
|